Mina nyckelben skaver i madrassen. Det är obekvämt. Lägger mig på rygg, suckar. Det är obekvämt. Lägger mig på mage, obekvämt. Lägger mig i fosterställning och blundar länge. Det är så mörkt och tyst. Det enda som hörs är mina andetag. Jag kan inte sova. Nätterna har blivit mycket längre, jag undrar varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar